chucknorrismustbegod

Så känner jag just nu. Blev precis inringd till att jobba på kappahl.
Jag orkar inte, jag vill inte, jag är nere.
Jag vet inte vad det är med mig, har känt såhär ända sen jag kom tillbaka
från Sverige, falkenberg har en dragningskraft som jag inte visste fanns.

Falkenberg är som en drog, ett beroende man aldrig blir av med,
den där finnen på ryggen man aldrig kommer åt, den där telefonförsäljaren
som aldrig ger sig, den där kärleken man aldrig riktigt kommer över.

Här är ju mitt nya liv, här är mitt nya jag, min nya personlighet.
Så fort jag kommer till falkenberg så förändras allt det där och
jag kommer tillbaks på ruta ett. I DONT LIKE IT!

Vi är inte bra för varandra, ett förhållande dömt till att misslyckas helt enkelt.