Så var ännu en dag över!

Jaha. så var den måndagen förbi!
dagen blev inte alls som jag tänkt mig från början. Överhuvudtaget.
Jag ringde mina samtal till Oslo och det var bara positivt kan jag berätta.
Pratade med butikschefen på H&M och han sa att jag skulle höra av mig
så fort jag kommit hem så vi kan boka in en intervju, och som det lät
så har jag goda chanser att få jobbet, eftersom dom inte anställt någon
ny och försökt få tag på mig under dessa veckorna. Överlycklig och i ett
enda stort glädjerus ringde jag runt till halva telefonboken (nästan i vart fall)
och berättade mina glada nyheter, synd bara att det är så förbannat dyrt att
ringa här i Sverige så mina pengar tog slut på två röda.

Så jag har bestämt mig för att jag ska åka hem nu i dagarna, det spelar ingen
roll hur ont jag har eller vad läkaren sagt, jag ska hem!
och det känns så underbart.

Något som folk reagerat på är att jag säger hem om Oslo och inte Falkenberg.
Det är inget jag har tänkt på förrän jag har fått det påpekat för mig!
Nu vet jag var min plats är, och den är inte i denna hålan iallafall.

Men för att återgå till min måndag, jag hade ingen bil hemma så kunde inte
åka ut till Amanda utan blev till att ligga framför datorn i nattlinne fram till
eftermiddagen för att sedan hoppa in i duschen och invänta Calle.
När jag var klar åkte vi hem till honom och satte på oss skjortor, fråga mig inte
varför vi får sådana ideer, men sen åkte vi iaf till slutmålet: MCDONALDS! 
ja just det, Nisse var med en stund också.

Efter det så åkte vi hem till Beckis och tog en cigg med henne och Jocke och tjötade loss.
Sen blev det hem till sängen och datorn och pyjamasen! gott gott.

Nu ligger jag här och tänker och funderar på allt möjligt skit.
Hur jag ska lösa mina kommande problem (dom står för dörren vilken sekund som helst nu)
och vilken dag jag ska åka hem, om jag ska orka läsa den där boken eller inte,
när khune ska komma osv. Är mycket som snurrar runt däruppe nu!
Mest av allt saknar jag khune. Min vän som förstår mig och bryr sig genuint om mig för MIG,
som är lika skadad och har exakt samma humor och tänkesätt som mig!
JAG SAKNAR DIG COMPADRE. Men med lite tur så hinner vi ses innan jag åker hem :)

Det var väl allt för ikväll kan jag tänka. Blir nog att jag sträcker mig efter den där boken
och läser en liten stund innan jag stänger ögonen.

Och glöm inte chuck norris must be god!

Ha deeeeee!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0